Har precis tittat klart på Shrooms. En skräckis!
Psykisk film som satte giller i huvudet på en. I alla fall mig!



Jag är väldig nojig och har lätt för och skrämma upp mig själv, stod och diskade nyss. Det kändes som om någon stod bakom mig. Jag vände mig och och ser självklart inget där. Ser balkongdörren och marken utanför. Bäst att inte titta för länge. Jag har sen jag var liten haft lätt för mig och få synvillor i mörker.
Det är riktigt läskigt och därför tycker jag inte om och vara ensam i mörker. Skog + mörker undviker jag helt. Även om någon skulle vara med mig och vi skulle prata om vad som helst så sitter det i bakhuvudet. Jag skulle få gå och blunda och låta personen leda mig.
Låter jag löjlig? Låt mig vara det då.

Jag har installerat Silent Hill 4 på datorn. Men vet inte om jag kommer våga och spela det själv. Har spelat det och klarat det för 2-3 år sedan, tillsammans med Nathalie. Vi var så uppskrämda så vi vågade inte titta ut genom fönstren knappt.
Självklart så dummade sig hennes karl med att hoppa fram o säga bu när vi var helt inne i det.
Haha! Det är minnen det.