Attans, fan!

Jaha och där kom det jag fruktade.
Suck!
Varför just idag? Kunde inte allt ha väntat tills imorgon då jag är bakis?
Allt detta kunde ha beblandat sig med bakisångesten.
Men nej, känslovågen kom som en våg över mig.

Första natten som Robin inte har varit hos mig.
Det kändes konstigare än vad jag hade förväntat mig när jag vaknade.
Så tomt. Ingen som satt vaken i vardagsrummet och pillade på sin dator.
Hmm. Om jag spelar lite musik och förbereder inför kvällen och håller mig sysselsatt så kanske klumpen i magen försvinner.
Jag vill inte vara deppig på nyår heller!

Jag tycker inte om alla dessa känslor.
Varför ska en bli kär? De är alltid misslyckat!
Otur?
Det kan jag lugnt säga!
GaaH!


Lämna ett märke

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0